Skårpan…

Vilket dygn…

Det började i går kväll när jag assisterade Simon i köket när han lagade sin indiska rumpstek. Satte in köttet i stekpannan när det var brynt i ugnen på 220grader. Tog ut stekpannan med grytlappar och satte den på spisen. Handtaget på stekpannan brukar ju inte vara varmt…glömde att den stått i ugnen ungefär 10sekunder efter jag tagit ut den… Greppade handtaget för att flytta undan den. På film hade personen skrikit högt…jag blev tystare än vanligt, släppte och tog två hoppsasteg till diskhon…iskallt vatten…sen kom blåsorna. Is och aloevera omslag hela kvällen…två citodon till natten och en Esther som fixade stallet gjorde under för idag gör det inte så ont och blåsorna har inte spruckit.

Gick ut med Esther o kvällsfodrade. Då är Poppe ute. Lös. Mumsade på den stora höbalen…ingen panik, han gick snällt in i boxen där vi hällde i kraftfoder.

Strömmen försvann med stormen Emil i natt klockan tre. Vaknade i ett lite småkyligt hus varpå jag tände i båda öppna spisarna…fast den ena var inte så öppen…då jag glömt öppna spjället. Rök i hela huset väckte resten av familjen.

Ett stort träd ligger nerblåst på gräsmattan.

Fortfarande ingen ström…inget kaffe. Inget vatten på gården då vi har egen brunn med elförsörjd pump. Hästarna fick vara inne i stormen. Måtte strömmen komma snart, annars får vi köra o hämta vatten…

Åkte o hälsade på mamma på sjukhuset 6mil ifrån gården och Skårpan som inte bor så långt därifrån.

Köpte nytt förbandsmaterial och bommullsvantar till lilla handen.

På väg hem kom jag på att vi antagligen inte skulle komma in i huset för att reservbatteriet till husets låsanordning inte fungerade längre…lite panik för vi hade inte nyckel… Ringde långa lås-kompis som tog sig in och förbi larmet (dock inte HildurTax som bet honom i benet) (duktig vovva) Just som han skakade av sig taxen från knävecket (Hildur tyckte att NUUU skulle äntligen hon haft nytta av stora onödiga DobermadamenHolly), då kom strömmen tebax!!!

Kom hen 10minuter efter taxattacken på snälla långa kompis och gjorde stallet medans alla hästarna fick gå i skrittmaskinen (jösses, ibland älskar jag den maskinen!). Nu mumsar de hö och allas vattenhinkar e proppfyllda och jag har även fyllt reserv.

Badkaret väntar och sen blir one-piece och ett glas vin med morfar framför brasan!Stackars alla som har djur när strömmen går… Galet att känna sig så beroende av något som man inte är tacksam för varje dag…. Måste börja bli mer tacksam för el o vatten!!!

Blås och Blåst kram!

Det här inlägget postades i Häst, Life, family and friends...., Viktigt/oviktigt. Bokmärk permalänken.

5 svar på Skårpan…

  1. Jobbigt ja när strömmen går!

  2. Tina skriver:

    Men gulle dig, vilken dag!!!
    Sällan har någon så väl förtjänat ett bad och ett glas rött! Ta hand om dig, handen och de dina! Kram !

  3. Pilla skriver:

    Tack! Och tacksam för att allt här e bättre nu…bara lite röklukt kvar…
    Kramz

  4. Bästis skriver:

    Nä men Ynk pynk, det som tröstar är ju att det kunde vara mycket värre och nu kan det bara bli bättre 😉 Puss nuss

  5. Oj då!
    Det var ju kanske inte meningen att Emil skulle gå så hårt över er… skönt att allt lagt sig och att ni verkar komma tillbaka till en mer ”normal” vardag… hehe

    /knyttetemil

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.